Första året på gymnasiet började jag träna på gymmet. Då kände jag inte till särskilt många maskiner eller övningar, utan jag gjorde det vanligaste, typ springa på löpbandet och sånt där. Det var heller ingenting jag tog särskilt seriöst, då jag vissa veckor kunde träna tre gånger, andra veckor en gång. Jag var med andra ord inte särskilt dedikerad till träning eller att shapa till kroppen över huvud taget.
I tvåan började jag sedan träna med min kära vän Flutura, och då sköt resultaten i höjden. Vi tränade tre till fyra gånger i veckan, olika muskelgrupper varje gång med kondition minst en gång i veckan, antingen utöver våra gymtimmar eller inräknat i dem. Vi åt bra, peppade varandra jättemycket och jag måste säga att vi nådde riktigt fina resultat! Jag var i mitten av vårterminen i tvåan sjukligt nöjd med min kropp; jag hade äntligen kommit till den kroppsform jag länge velat ha.
På grund av personliga problem slutade jag träna där och då, just när jag kommit dit jag så länge velat. Och självklart tappade jag så småningom alla resultat. När trean började var det mycket att göra i skolan, jag fick tandställning och gjorde en del småingrepp på kroppen, såsom en nageltrångsoperation, samtidigt som det cirkulerade väldigt mycket festande i min kompiskrets, och jag glömde helt enkelt bort att träna. Jag gick upp kraftigt i vikt (om man jämför med hur mycket jag vägde och hur jag såg ut i tvåan) och jag mådde väldigt dåligt över min kropp. Runt vintern 2010-2011 bestämde jag mig för att ta kontroll över mitt liv och min träning igen, och jag gav mig fan på att få fina resultat innan studenten!
Sagt och gjort; jag tränade fem till sex gånger i veckan, då också inräknat att jag var ute och gick långrundor minst en gång under vardagarna och en gång under helgen. Jag åt knappt något skräp över huvud taget, men desto mer nyttig mat tryckte jag i mig; jag och mina närmaste vänner kunde lätt gå till matsalen i skolan tre gånger per dag och äta. Därmed kom ju även resultaten sakta, men visst kom de, och till två eller tre veckor innan studenten var jag återigen nöjd med min kropp! Självklart åker jag då på en fruktansvärd förkylning som inte bara gjorde mig sängliggandes i en vecka, utan som också gjorde mig försoffad och jag fann det sedan väldigt svårt att komma tillbaka till min vanliga vardag igen. Allt detta plus studenten gjorde helt enkelt att jag bara inte satte träningen först längre.
Under kommande sommar jobbade jag sex av nio veckor, samtidigt som jag höll på med ett körkort, och träningen blev helt enkelt strödd över veckorna; två träningspass en vecka, uppehåll två veckor, ett träningspass veckan efter det.... Och så höll det på. Att jag dessutom träffade världens gulligaste kille i slutet av sommaren, gjorde att träningen inte alls var lika intressant längre. Han tyckte ju om mig så som jag var, varför skulle jag behöva ändra på mig? Detta är alltså lika med förhållandekilona, som jag är helt säker på att de flesta av er har varit med om. Jag la på mig lite grann igen, och efter det har jag liksom aldrig orkat komma tillbaka igen. Jag har försökt många gånger, men resultaten har uteblivit och det har gjort att jag tappat motivationen.
Nu känner jag mig träningsstressad som utav bara fan; jag hinner/orkar inte träna efter jobbet och när jag väl gör det vill jag bara därifrån. Innan tränade jag för att jag blev piggare, mådde bättre och presterade bättre i vad jag än tog för mig, då var jag aldrig riktigt fokuserad på resultaten, utan jag tränade för att jag helt enkelt mådde så himla bra av det. Nu är resultaten det enda jag tänker på och jag tränar bara för att jag känner att jag måste, för att jag vill gå ner i vikt, se bättre ut och shapa till kroppen. Jag ser ingen glädje i det längre, och att resultaten är nästintill obefintliga gör ju inte saken bättre. Blir trött så fort jag bara tänker på gymmet och gör varje dag någonting som ska få mig att återfå motivationen. Men det går inte. Måste bara försöka släppa den här resultatsstressen, men det är verkligen lättare sagt än gjort när jag alltid innan fått så fina resutlat av min träning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar