that brain

Tre mornar i rad har jag vaknat av att jag gråtit, innan väckarklockan ens ringt. Första natten drömde jag att jag blev kidnappad och stukade foten, andra natten drömde jag att min älskade lilla katt försökte ta självmord, genom att kasta sig ner för stentrappor. I morse drömde jag att jag var med i Farmen och min familj + Daniel, som jag inte sett på flera veckor, kom och hälsade på mig. Då grät jag i och för sig lyckotårar, men de andra nätterna har jag gråtit av redan panik och sorg. Vad är jag med om, om dagarna, som får min hjärna att klippa ihop så här konstiga drömmar?

Imorgon är det Alla hjärtans dag. Undra vad min hjärna då kan koka ihop för dröm. Ska bli spännande att se.