Igår gjorde jag en sak jag är väldigt stolt över. Men jag
börjar från början:
Klockan ringde 06.45 igår morse, vi var ett helt gäng
som skulle åka till Futurescope. För er som inte vet vad detta är (vilket
antagligen är alla), ska jag berätta att det är ett nöjesfält här i Poitiers med massa olika
häftiga nutids- och framtidgrejer. Mest 4D-saker och asmycket olika shower man fick sitta igenom,
åka igenom och uppleva. I vilket fall, vi hängde där igår från kanske 10 på morgonen
till ungefär 19 på kvällen. Vi fick uppleva alla diverse sjuka grejer; satt igenom så
många 4D-filmer, att det var helt makalöst. SÅ cool upplevelse! I vilket fall
som helst, sista stoppen för dagen var ett ställe kallat ”Dance with the robots together with Martin Solveig”. Long story short: Martin Solveig DJ:ade medan vi åkte
runt, upp, ner, fram och tillbaka i robotarmar. Det var HELT sinnessjukt. Ni
som känner mig, vet ju att jag hatar karuseller och allt som har med att flyga upp
och ner väldigt omänskligt, så för mig att sätta mig i en sådan här, var en
riktigt stor achievement. Det var mycket enkelt en big ass robotarm med plats för två
människor, som slängde runt på en upp och ner, fram och tillbaka, snabbt och
sakta. Det var som en jävla karusell OCH bergochdalbana i samma. Med andra ord: asläskigt.
Men jag gjorde det! Jag blev övertalad och hade bästa sällskapet, i form av
franska Jerome, med mig, så det gick bra. Man fick välja snabbhetsgrad på
robotarmen; 1, som var det mest sakta, 2 som var mittemellan och 3, som var det
värsta. Vad väljer Jerome? 3, såklart. Det var bara att hålla god min och försöka att inte kräkas. Nä, skämt åsido. Det var skitläskigt och mitt huvud snurrade
fortfarande igår vid midnatt när jag kom hem, men det var så coolt. (Också
ganska kul, jag skrek-skrattade mig igenom hela åkturen). Det bästa av allt:
jag hatar sånt här, är verkligen så rädd och nervös för sådana här saker, men
jag gjorde det! Jag gjorde det. Jag är så stolt över mig själv. För fem år
sedan, inte ens två år sedan, hade detta inte hänt. Jag har växt så mycket de
senaste åren alltså, bara de senaste månaderna, det går inte ens att förklara.
Vet ni en annan sak som är ganska häftigt? Hur man på bara
en dag kan hinna lära känna så många nya människor. På morgonen var de bara en
grupp franska elever för oss, nu är de våra vänner, som vi skrattade med, åt med, hängde med och som bjöd oss på fest igårkväll.
Vet ni en annan sak? Jag älskar livet i Frankrike.