A beautiful and blinding morning
The world outside begins to breathe
See clouds arriving without warning
I need you here to shelter me
And I know that only time will tell us how
To carry on without each other
Josh Groban - Awake
Det är riktigt farligt att lyssna på musik med underbara texter, man kopplar alltid texterna till något som hänt i ens liv, även om det egentligen inte alls passar ihop.
Klockan var 21.40 och jag såg en bil köra förbi utanför mitt hus. Jag vet vilken bil det var och vart den förmodligen med all säkerhet skulle. Den synen och tanken fick mig att reagera och komma ihåg. Komma ihåg något jag har väldigt svårt att glömma, något jag egentligen inte alls vill komma ihåg, något som gör mig riktigt ledsen. Det var länge sen nu, alldeles för länge sen för att ens ägna en tanke åt. Det borde vara som bortblåst från min hjärna, men på något sätt har just den lilla tanken, den lilla bilden ätsat sig fast i mitt minne. Att känna sig uppskattad, älskad och trygg på ett vis som är svårt att föreställa sig om man inte varit med om det. Att ha någon att ty sig till, någon att krypa ner bredvid, någon att värma om natten och som värmer en tillbaka. Någon som är helt utanför kompiskretsen, någon som tycker om dig för den du är, någon som har valt dig och som du valt tillbaka. Någon som är underbar, perfekt i dina ögon, någon som gör dig varm inombords bara genom en blick. Någon som tänker på dig och som väntar på dig, någon som bryr sig.
Jag är inte kärlekssjuk och jag är inte definitivt inte ensam om att känna såhär ibland. Just ikväll infinner sig de här känslorna i min kropp, just ikväll hade jag inte sagt nej till att bli upphämtad eller få besök. Just ikväll hade jag enkelt sagt ja till att låta någon värma min säng. Men istället för att använda mig av snabbmenyn på mobilen går jag och lägger mig i min kalla, stora säng. Helt ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar