9 april 2012

framtidstankar som delar mig på mitten

Vissa säger åt mig att jag ska gå efter min magkänsla, andra säger att jag ska lyssna på mitt hjärta. Men hur väljer man egentligen rätt i en sån här situation, när båda valen känns ruskigt fel och ruskigt rätt på samma gång?

Antingen går jag efter tryggheten och väljer en plats där jag har nära hem, nära till vänner och nära till pojkvännen, men med en utbildning som kommer bli allt annat än lätt och där jag egentligen inte blir det jag vill bli. Eller tar jag steget ut i det okända och väljer stället där jag inte känner någon, där jag har långt hem till alla jag älskar, men där jag faktiskt blir det jag de senaste åren drömt om.

Hur väljer man?
Hur mycket jag än tänker på mig själv, blir det jag kommer fram till jättefel. Jag vill nå mina drömmar, men är jag redo att offra så mycket för det? Ska jag istället tänka känslomässigt, vilket isåfall kan göra min utbildningstid längre, svårare och jobbigare?

Om sex dagar ska ansökningen till högskolorna vara färdig. Man ska veta vad man vill göra, man ska vara säker på sin sak. Men hur jag än väljer, kommer jag få det jobbigt och människor i min omgivning kommer bli sårade. Så hur fan väljer man? Pest eller kolera, Kajsa, pest eller kolera.

1 kommentar:

  1. Det är viktigt att man tänker på sig själv i första hand när man ska välja vilken utbildning man ska gå. Det är väldigt svårt, jag vet, men man måste. Man kan inte alltid inkludera varenda person när man gör sina val. It's all about YOU!
    Våga lämna det som är tryggt och hoppa ut i det okända Kajs ;) / Flurrburr

    SvaraRadera