kosläpp vs. London

Det är inte jättemycket man kan klaga på just nu. Livet är faktiskt ganska gött, alltså. Det har varit underbart väder nästintill hela veckan, våren (eller sommaren kanske?) är nog verkligen här på riktigt nu. Tycker personligen dock inte sommaren har kommit förrän i juni, men just nu är det nära på sommarvärme, alltså. På torsdag ska det dessutom bli hela 23 grader varmt, hur gött!?

Helgen har varit väldigt avslappnande och skön. Igår tog jag och Daniel en dagstur till Kalmar och över till Öland, dels för att se ett av Arlas alla kosläpp, men också för att bara ha en liten mini-semester. Vi hade picknick med oss, och stanna på alla ställen som föll oss in. Det var en riktig såndär oplanerad semester. Kosläppet var dessutom också något utöver det vanliga, aldrig sett något liknande innan. Korna var så glada för att komma ut! Började fundera på varför vi inte uppskattar friheten vi lever i; det faktum att vi faktiskt får gå ut exakt när, hur och var vi vill.

Vi kom hem igår på kvällen och fortsatte vår mysdag med att boka biljetter till London! Jag har länge velat se England, och framför allt London, men det har liksom aldrig blivit av. När har man tid och/eller pengar att lägga på något sånt? Men denna sommar var ett perfekt tillfälle! Dels för att jag har sparat ihop en del pengar under min studietid plus att jag får skatteåterbäring på några tusenlappar i juni och dels för att varken jag eller Daniel har sommarjobb till sommaren, vi ska läsa sommarkurser istället. Pengar + en hel, oplanerad sommar resulterade i en långhelg i London! I slutet av juni åker vi och stannar fyra nätter. Jag är så himla exalterad och förväntansfull, att jag knappt vet vart jag ska ta vägen!! Kan inte fatta att jag ska till London, aaah!

En sak ska ni dock veta om mig. Jag är fruktansvärt flygrädd. Just nu känns det hela inte så jobbigt, just nu längtar jag mest bara efter något jag så länge velat se. Men jag vet hur det kommer bli när jag väl ska till flygplatsen eller när jag väl är där. För typ tio år sedan kanske, flög jag för första gången i mitt liv. Jag var liten, det var tidigt på morgonen och hela flygturen var bara hemsk. Vet att jag kanske är lugn nu, men när jag väl står där inför boardingen, så kommer jag få värsta panik- och ångestattacken. Jag vet att jag är sån. Det är likadant med karuseller (klarar inte av dem heller), eller vad som helst som jag associerar med någon gammal, jobbig händelse. Men så är det kanske för alla? Haha shit, låter som värsta psykbrytet när jag läser detta för mig själv, kanske borde jag gå i terapi för ångestattacker. Nåväl, det går säkert jättebra, ska ni se.