Jag vill verkligen att ni som läser ska förstå att det jag skriver om oftast bara är slumpartade ord, som ploppar upp i min hjärna i tid och otid. De gamla inläggen jag har publicerat har ingenting att göra med det liv jag lever nu. Jag är nöjd med mitt liv, jag är glad. Ibland är det kanske lite rutinbaserat, men det kommer alldeles snart att ändras när jag flyttar till Frankrike. Då kommer mitt liv vara allt annat än rutin. En större förändring än så, tror jag knappt man kan hitta.
De inlägg jag har publicerat med rubriken "opublicerat inlägg" är saker jag har skrivit, känt och varit tvungen att få utlopp för, för tre år sedan. Anledningen till att just de här inläggen inte har blivit publicerade innan, är många. Kanske kände jag mig för osäker på mina ord, kanske var de alldeles för avslöjande, kanske ville jag inte såra någon. Jag vet inte. Det var som sagt tre år sedan, jag kan omöjligt komma ihåg allt jag tänkte då. Men jag kan komma ihåg hur jag kände; och det är vad dessa inlägg gör för mig - de hjälper mig komma ihåg en känsla jag kanske glömt bort, tryckt bort eller bara valt att inte känna längre.
Många av inläggen handlar om olycklig kärlek, för ja, jag var så jävla olyckligt kär ett tag i mina tonår. Det kändes som att vad jag än gjorde, så blev det aldrig rätt och det tog mig aldrig närmre de där killarna jag suktade så fruktansvärt mycket efter. Kom igen, alla har vi varit olyckligt kära någon gång! Men de känslorna är idag helt borta, och absolut ingenting jag tänker på längre.
Egentligen, det enda jag vill säga är bara: håll reda på nutid och dåtid. Det jag kände för tre, fem, tio år sedan, har ingenting med det liv jag lever eller de känslor jag känner idag. Allting förändras hela tiden, men det ändrar inte det faktum att det ibland kan vara skönt att bara stanna upp och se hur långt man har kommit, vare sig det är karriärmässigt, känslomässigt eller i livet överlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar