Såg i morse den fruktansvärda nyheten om att en storasyster till en gammal klasskompis till mig hade omkommit i en bilolycka. Att hon, eller de, dessutom är släkt med min kusins man, gör det hela ännu värre. Känns fruktansvärt konstigt att hon inte längre finns hos oss, även om jag aldrig har känt henne på det sättet. Sänder alla mina tankar till henne och hennes familj. Och alla ni som läser detta, lova att ta hand om varandra. Livet är alldeles för kort för att inte göra det.
Jag gick till skolan med en klump i magen på grund av tragedin. Men trots det har jag haft en himla bra första skoldag. Vi började prata om marknadsföring, på engelska så klart, och kundens behov, hur man ska kunna tillfredsställa det på bästa sätt, osv osv. Jag har innan varit osäker på om jag har valt rätt program, men nu känner jag att ja, det är så himla rätt för mig, detta! Galet intressant när min föreläsare, och klassföreståndare, står där framme och pratar om hur man ska tänka för att kunna locka kunder. Att han dessutom har ägt, (eller äger, blev inte klok på det), ett eget företag, gör mig bara ännu mera taggad och säker på att detta är rätt val för mig. Även fast vi har vårt första skriftliga prov nästa måndag, känner jag mig ändå manad att redan nu börja göra mitt allra yttersta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar