Imorgon kommer CSN-pengarna! Jaa, lilla jag får ju leva på bidrag hela sommaren, då jag inte hittat något sommarjobb. Men vad gör väl det om 100 år, liksom! Har tusen räkningar att betala imorgon, jag och min lillasyster ska även till stan imorgon och imorgon ska också jag, Daniel, David och Emma boka en stuga i Ullared och hänga lite där nu i slutet av sommaren. Jag ska nog även lägga en liten beställning hos Gina (fan, vad de får in fina grejer hela tiden då).
Det är väl ungefär så mitt liv ser ut just nu. Idag kommer Ida klockan 14.00 och vi ska fika och fira mig lite sådär i efterskott. Jag ska också hinna träna ett fett benpass på gymmet i eftermiddag och dessutom plugga. Tur att jag har morgondagen att se framemot!
Uppdatering 14.06: Har min omtenta om två veckor. Tänker varje morgon när jag vaknar att "idag ska jag minsann vara duktig och plugga!" Öppnar häftet, kollar på siffrorna, känner livslusten rinna ur mig, börjar gråta, stänger böckerna igen och gör något annat istället. Så kan ni förklara för mig hur jag MÖJLIGTVIS ska klara den här tentan? Det kommer aldrig, aldrig, aldrig gå. Jag bara kollar på siffrorna och inser att allt jag lärde mig i höstas är som bortblåst. Det är helt hopplöst. Fatta vad jag längtar till examen och inte behöva sitta och pinas med sån här skit längre. Jag valde inte marknadsföring för att få plugga MATTE, jag valde marknadsföring för att få lära mig om hur man marknadsför och lockar kunder på bästa sätt. Hade jag velat räkna matte, hade jag väl för helvete valt civilekonomi. Och en grej till: jag brukar inte hata människor, hata är ett väldigt starkt ord, men den här jävla läraren jag har i det här jävla ämnet, henne hatar jag faktiskt. Jag hatar henne så grovt, och det har jag gjort sedan första lektionen förra året, att jag nästintill faktiskt önskar livet ur henne. Inga fler stackars studenter ska få behöva dras med den här kärringen, jag tycker verkligen inte det.
Uppdatering 20.28: Åh, vad jag behöver skriva av mig hela tiden. Vet inte vad det har varit med mig denna vecka, har varit så arg och ledsen och trött varenda dag. Idag var Ida på besök. Vi åt kakor och tårta och firade mig lite i efterskott. Förstår inte vad det händer med mig när det kommer kakor framför mig; jag måste ha ett jävligt svagt psyke så som jag stoppade i mig och inte kunde stå emot nånting. Det i sin tur resulterade i att jag fick ångest, vilket i sin tur gjorde att jag drog till gymmet och sprang 5 km och tränade bröst och armar. Löpningen gick åt helvete, är skitsur, så nu tänker jag gå och lägga mig. Utan kvällsmat. Så att jag vet vad som väntar nästa gång jag blir sugen på att trycka i mig flera kilo kakor. Man måste ju straffa sig själv och få pli på sig själv på något sätt!
Kajsa! Tycker inte du ska vara för hård mot dig själv. Det här med ångest efter sötsaker får vi alla men det gäller att inte låta ångesten gå för långt. Beteendet att du tvingar dig själv att inte tillåta dig själv att äta sötsaker är inte bra, speciellt som att du måste hetsträna efteråt för att må bra. Var försiktigt, ät gott och träna bra men låt inget bli till ett måste! Klart att man ska ha mål och drömmar med sin träning, men du får inte glömma livet :) Puss o kram, Anna H
SvaraRaderaTack, Anna! Jag jobbar med detta hela tiden, varje dag <3
Radera