"Ett eldhav stort som Globen omger oss. Det är 800° grader varmt. En människa självantänder vid 600°. Håret och skägget knastrar när det brinner av och det bubblar i hörselgången när öronen smälter. Fingrarna brinner utan att det känns. Mina värderingar brann upp tillsammans med mitt ansikte den där natten. När jag vaknade var det till en ny värld. En värld av skönhet."
Det här kan vara bland det värsta jag någonsin läst. Min kropp ryggade bort från datorn någonstans i början av tredje meningen och jag utbrast helt oväntat ord som "shit", "fan" och "fy" samtidigt som jag rös. Vilken människa. Vilken inspiration! Har ni hört talas om Lasse Gustavsson någon gång? Han var precis nybliven brandman då en hemsk olycka inträffade vid oljehamnen i Göteborg. Han och en äldre kollega hamnade av misstag i ett gasmoln som hade bildats runt en läckande ledning. Gasen exploderade, och Lasse sprang tillsammans med sin kollega genom ett eldhav. Kollegan avled, Lasse fick 40-procentiga brandskador. Hans lungor, ansikte och händer tog störst skada. Lungorna läkte, men fingrarna fick amputeras och hudtransplantation på både huvudet och andra ställen av kroppen fick göras. Lasse låg nedsövd i två månader, efter det började hans nya liv. Folk stirrade på honom på gatan och han berättar själv att han aldrig känt sig så illa till mods innan.
Lasse Gustavsson äger nu en egen firma, har skrivit boken "Leva vidare" och är ofta ute på föreläsningar om hur det är att faktiskt leva vidare efter en sådan här tragedi. Frågar ni mig, skulle jag säga att han är en ren och skär inspirationskälla. Jag känner inte många som hade klarat av att fortsätta sitt liv så som han har gjort. Jag är rätt säker på att jag själv aldrig hade fixat det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar