relationer

Jag är rätt säker på att min status på facebook inte är synlig, jag vill inte ha den där "singel-stälmpeln" i pannan. På facebook liksom bara... är jag. I verkligheten har jag varit singel i snart 11 månader, i slutet av april firar jag ett år med mig själv. Det har varit många sömnlösa och ensamma nätter, mycket tårar och mycket tröstätande. Men det kanske har varit bra, det här året kanske har varit bra. Jag tror det. Jag har fått väldigt mycket tid för mig själv och för mina studier, vilket faktiskt är min framtid. Jag har fått många nya vänner under det här året och det är vänner jag kommer ha med mig efter studenten och in i vuxenlivet. Jag har testat mina läppar mot andra killar och insett att han kanske inte var sådär rätt för mig som jag innan trodde. Jag har dansat tills benen inte kunnat bära mig längre och jag har insett att sann lycka inte alltid kommer från en pojkvän. Sann lycka kan lika gärna komma med ett gäng underbara vänner på stranden framför en solnedgång eller en fika tillsammans med en tjej som går igenom något liknande och som då tillåter gnäll och istället lyssnar och håller ens hand. Kärlek är kanske inte den sanna lyckan, utan bara något vi inbillar oss att det är. Du ska aldrig lägga din lycka i någon annans händer, man förlorar sig själv ganska mycket då. Jag vet, jag har gjort det alltför många gånger.