Förresten, fyller min baldejt år idag. Det tycker jag är värt att hurra för, han blir ju trots allt 19 vårar. Jag längtar rätt mycket till balen, det kommer bli en riktigt, riktigt bra kväll.
Jag och Carl-Johan kommer vara jättefina tillsammans. Men samtidigt längtar jag ändå inte. När balen är här, är verkligen allting slut. Allting. Trean, gymnasiet, min ungdom (känns det som i alla fall)... Alla splittras och min trygghet tillsammans med dem. Nej, jag vill inte tänka på det. Just nu ska jag bara ha två helt grymma studentmånader, sen får framtiden komma när den kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar