en liten klagan

För lite drygt en vecka sen vaknade jag på morgonen som nybliven 18åring, med en känsla som berättade att "det här kommer bli en bra dag". Det blev det också, en av de bästa dagarna på länge. Nu har jag varit 18 i över en vecka (höll först på att skriva att jag varit vaken i över en vecka, och det känns det visserligen som, men..) och mitt liv är inte så himla häpnandsväckande roligt längre. Tröstäter choklad i massor, sover alldeles för lite, tränar på tok för lite!, söker studentlägenheter varvat med att jag pluggar körkortsteori tills jag gråter (därav chokladen) och klipper gräset/rensar rabatter tills fingrarna blöder och händerna domnar. Och till råga på det, börjar sommaren regna bort nu. Mitt liv har varit roligare.