tre år

Fin, välbehövlig kväll med vackra Emma igår! Vi pratade om allt och inget, och återigen mindes jag hur sjukt livet är, hur fort det kan vända och hur mycket allting har förändrats på tre år. När jag i augusti 2008 började ettan på gymnasiet, kunde jag inte tänka mig ett liv utan min första kärlek. Nu pratar vi inte ens med varann. Jag trodde aldrig jag skulle ta studenten med tandställning eller utan en av mina allra tajtaste vänner från högstadiet. Jag inser ju nu hur jädra mycket jag har växt under gymnasiet. Trodde att jag hittade mig själv under sommaren mellan nian och ettan, men ack, så fel jag hade. Var ju knappt ens hälften av mig själv då! Jag ser på mig själv väldigt mycket vuxnare och mognare nu. För det är så, jag är vuxen nu, jag ska kasta mig ut i världen och livet och verkligen ta hand om mig själv. Hade aldrig ens kunnat drömma om detta för tre år sedan, trodde faktiskt inte åren skulle gå så fort. Så till er som börjar gymnasiet, eller kanske tvåan, nu till hösten - ta verkligen vara på det! Skolan kommer vara jobbig både en och två gånger, du kommer gråta över pojkvänner och slita ditt hår över prov, men det är fan värt det. Gymnasiet har varit en sån himla underbar upplevelse, jag skulle verkligen inte byta bort en enda dag därifrån, inte ens de jobbiga. För det är de jobbiga dagarna som gör att man uppskattar de bra, de alldeles, alldeles fantastiska gymnasiedagar jag hoppas ni alla någon gång kommer att få uppleva.