Okej. Jag kan väl lika gärna säga det. Jag och Daniel pratar om att flytta ihop. Japp. Så är det. Men det är fortfarande i idé- och låt-oss-tänka-lite-mer-på-det-stadiet. Är det en bra idé? Vi umgås ju typ alltid ändå. Men sen är ju den där stunden för sig själv så himla, himla värdefull och fullständigt bortblåst om man bor ihop med någon annan. Så hur ska man tänka? På hur mysigt/kul/underbart det skulle kunna bli eller på hur lite egentid man får? På hur irriterad man kan bli på en annan människa om man alltidalltid är inpå varandra? Vad säger ni? Ni som redan bor med pojkvän/flickvän, är det värt det? Saknar ni någonsin er egentid?
Har på sista tiden sett två par som brutit upp. Kanske pga att de flyttade ihop för tidigt, kanske pga andra grejer, vad vet jag. Vad jag vet är i alla fall att jag inte vet om jag är säker på att jag vill ta risken. Tänk om jag och Daniel flyttar ihop, vi går varandra på nerverna, gör slut och måste flytta isär igen? Det vill jag inte. Vill inte förlora Daniel. Vill spendera mitt liv med honom. Därför är valet så himla svårt. Men sen, å andra sidan, jag vill ju spendera mitt liv med honom. Vi kan ju inte direkt spendera ett liv som särbos.
Hm. Så himla svårt beslut att fatta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar