17 maj 2011

tårar och seperationsångest

Jag har idag varit med om världens sämsta dag, alla kategorier. Plugget gick inte alls som tänkt igår, sjukt stressad var jag. Och stress i en sådan pressad situation som jag är i just nu, ledde självklart till tårar. I fyra timmar, närmare bestämt. Ja, gårkvällen var något av det värsta jag varit med om. Morgondagen var heller inte den bästa, tills jag fick reda på att jag satt mvg i ännu ett ämne - det gjorde verkligen hela min dag. Sedan klarade en av mina närmaste vänner uppskrivningen till körkortet, vilket gjorde att jag var lite extra glad för hans skull också. Nu, förhoppningsvis, har jag bara några enstaka engelskafrågor jag måste svara på, sen har jag gjort klart gymnasiet. Det är helt, helt sinnessjuk, att allt faktiskt är färdigt på torsdag. Allt som jag har kämpat och gråtit över, är slut. Det är en mycket märklig känsla. Skön, men märklig.

Imorgon håller min skola den årliga karnevalen och klasskampen, min klass ska gestalta Jasminevolutionen respektive flaggstänger (nej, fråga inte). Bilder kommer ni få tidigast på fredag, för imorgon drar jag även iväg en snabbis till en av Sveriges största städer. Vi hörs snart igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar