Så. Sommarjobb. Förra året hade jag inget sommarjobb, för jag hade aldrig turen (eller kontakterna) att hitta något. Den här sommaren tänkte jag att jag går all in och skriver om hela mitt CV. Vilket ju funkade! Jobberbjudandena ramlade in (och fortsätter ramla in); de ringde från Estland, två ställen i Spanien och Sverige. Min telefon gick varm på intervjuer och jag hade för första gången möjligheten att välja mellan flera olika jobb. Ville jag jobba som telefonförsäljare i Malaga eller på Gran Canaria, Spanien? Eller som marknadsundersökare i Tallin, Estland? Eller som eventvärdinna i Norge? Eller som servitris i Sverige?
En stor del av mig vill flytta till Spanien (tänk, från Frankrike till Spanien) och spendera en sommar där i värmen, men jag ville inte sätta mig i en stol och börja sälja saker igen. Jag har gjort det en gång innan i mitt liv, och det var fyra månader av psykisk stress och hög påfrestning. Det kommer ju inte vara samma företag eller samma produkter att sälja, men principen är densamma: sitta på röven med en lur i örat åtta timmar om dagen är inget som lockar mig längre. Telefonintervjun (min allra första någonsin) gick skitbra, och de ville ha mig direkt. Men jag tackade nej.
Jobbet i Estland lät mer lockande och som att det faktiskt skulle kunna ge mig en sjukt bra erfarenhet, men... Estland? Vill jag bo och spendera en sommar där? Jag vet att Erik bor där och han stormtrivs, men jag var inte sådär jättesugen på att flytta till Estland, även fast erfarenheten nog hade varit kanonbra för min framtida karriär, så jag tackade nej till det jobbet också.
Och så ringde de från Sverige. Lilla, lilla Sverige som jag ju just nu saknar så mycket. De ville ha mig som servitris på en restaurang ute på en ö, och jag tänkte "varför inte?". Det är inte mitt framtida jobb, men jag har alltid velat testa det, och jag tror att det kan ge mig en fruktansvärt bra erfarenhet för framtiden. Så jag tackade ja. Restaurangen ligger nära mamma och jag kan åka hem lite då och då. Ja, precis, åka hem. Jag kommer bo i ett kollektiv där ute på ön, då båtarna inte går sådär jätteofta och pendling inte är något alternativ. Jag kommer bo tillsammans med andra servitriser och sommarjobbare, och jag tror vi kommer ha så himla kul hela sommaren. Eller jag hoppas det i alla fall. Det blir ju vad man gör det till! Jag kommer få mitt schema den här veckan och jag kommer få jobba hela sommaren. Jag är faktiskt exalterad! Får flytta hemifrån igen på något vis. För ett år sedan hade jag varit skitnervös över den här förändringen, att flytta någonstans där jag inte känner någon, men nu rör det mig inte i ryggen. Jag har växt så otroligt mycket tack vare terminen i Frankrike. Är så glad att jag tog den här chansen. Den har öppnat mina ögon till så mycket mer än vad jag nånsin kan förstå. Just nu känns det som att jag skulle kunna göra vad som helst utan att behöva tänka en sekund på det. Jag är inte rädd för något längre. Förändringar är bra, man växer så otroligt mycket.
I vilket fall: säg hej till servitris-Kajsa! Den här sommaren kommer bli fantastisk! Och resten av året med, precis som första halvan har varit fantastisk. Ja, faktiskt. 2014, det är mitt år, det. Året jag koncentrerar på mig själv och gör vad jag vill, för att komma dit jag vill. Och jag har aldrig varit lyckligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar